Det har stått klart länge att vi måste göra något åt IT infrastrukturen i Sverige för att kunna möta morgondagens behov av högre uppkopplingskapacitet. Att det sker en fibernätsutbyggnad runtom i hela landet, är följden av den nationella bredbansstrategi som regeringen antog 2009.

Bredbandsstrategin finns att läsa på www.bredbandivarldsklass.se där det också finns en mängd intressant information om allt som rör bredband och fibernätsutbyggnad.

Det övergripande målet är att Sverige ska bli bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter. En grundförutsättning för detta är att det finns tillgång till infrastruktur för elektronisk kommunikation i hela landet som är robust och har hög överföringskapacitet. Sverige ska därför ha bredband i världsklass.

Bredbandsstrategin innehåller många mål och delmål och ett av de mer påtagliga målen är att 2020 ska 90% av alla hushåll och fastigheter ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s. (Det kan jämföras med de, i bästa fall, 8-10 Mbit/sek vi idag kan få i Torestorp.)

Hur ska detta genomföras?

I bredbandsstrategin framgår tydligt hur denna infrastrukturella omvandling ska ske och vilka roller det offentliga, marknadsaktörer och civilsamhället har. Klart är att det är näringen som ska stå för utbyggnationen. I tätare bebygglse sker utbyggnaden av olika marknadsaktörer på kommersiella grunder, då tätorterna erbjuder goda affärsmöjligheter.

På landsbygden, där det inte finns någon ekonomisk lönsamhet för marknadsaktörer att bygga ut fibernät eftersom fastigheterna ligger för glest och grävkostnaderna därmed blir alltför omfattande, ligger ansvaret på de lokala krafterna. Nätet kan byggas betydligt billigare av lokala krafter än vad som är möjligt för en kommersiell aktör. Detta beror till store del på att en lokal fiberförening får en enklare administration för markåtkomst och grävtillstånd och man behöver inte blanda in myndigheter eller utomstående. En billigare hantering av grävkostnaderna, kan sänka totalkostnaden radikalt, då schaktarbetet vid bredbandsbyggnation står för mellan 60-80 procent av totalkostnaden. Därför bildas nu lokala fiberföreningar över hela landet.

För att göra utbyggnaden ekonomiskt genomförbar i hela landet, satsade regeringen under föregående programperiod 2007-2014 2,2 miljarder kronor på bredbandsutbyggnad för landsbygden. Dessa pengar kanaliseras via landsbygdsprogrammet till länsstyrelserna där fiberföreningar söker bidrag för sina kanalisationskostnader.

Den 27 mars 2014 beslutade regeringen att anslå 3,25 miljarder kr för bredbandsutbyggnad på landsbygden för den nya programperioden 2014-2020. Ansökan om bidrag kommer att kunna göras tidigast i september 2014.

Follow